Etikettarkiv: gemensamhetsanläggning

Mer om tonkilometermetoden och kostnadsfördelning

I 15 § i anläggningslagen står att kostnaderna som uppkommer för anläggningen (t.ex. en samfälld väg) ska fördelas bland deltagarna i form av andelstal där man skiljer på kostnader för utförandet och drift. Med utförande menas både byggnation och standardhöjning som att man asfalterar en tidigare grusväg.

Andelstalen ska anges i absoluta tal och inte i procentsatser. Hänsyn ska tas enbart för stadigvarande förhållanden för fastigheten och inte tillfälligt eller personligt utnyttjande som exempelvis hänger ihop med fastighetsägaren. Det brukar vara så att alla fastigheter i en samfällighet av en viss typ t.ex. fritidshus får samma andelstal. Bestämmelserna är dispositiva så det går även att göra en överenskommelse om kostnadsansvaret.

Kostnader för utförande
Andelstalet för utförande ska bestämmas efter hur stor nytta fastigheten har av anläggningen.
Med nytta avses den värdehöjning fastigheten får tack vare anläggningen och det är samma tanke som finns i fråga om kostnader för fastighetsreglering i 5 kapitlet FBL. Det är en naturlig följd av att utförandet av en gemensamhetsanläggning avser en förbättring av fastighetsbeståndet på samma sätt som fastighetsreglering är.

Kostnader som ingår är dels för själva utförandet, ersättning för utrymmet där anläggningen eller i detta fall vägen ska lokaliseras samt för eventuella standardhöjningar. Förrättningskostnader ingår inte i kostnaderna för utförande men de fördelas ofta genom samma andelstal.

Kostnader för drift och underhåll
För drift och underhåll ska andelstal bestämmas främst efter i vilken omfattning fastigheten beräknas använda anläggningen. Ofta kan den beräknade nyttan och användningen ge samma resultat men om till exempel en fastighet har stor nytta av en väg men använder den i liten utsträckning kan det bli avsevärda skillnader. Det mest rättvisa bör alltså vara om driftskostnader fördelas efter den beräknade användningen av vägen.

Det är den stadigvarande användningen som avses och inte tillfällig användning under en viss tidsperiod eller som beror på vem som är fastighetsägare vid just den tidpunkten. En möjlighet finns också, då det är praktiskt möjligt med tanke på typ av anläggning, att fördela kostnaderna genom avgifter efter den faktiska användningen. Det finns även möjlighet att kombinera avgifter och kostnader. Det kan finnas avgifter för utnyttjande som föranleder särskilda kostnader, till exempel skador på väg, så kallad slitageersättning. Någon möjlighet att kombinera det så en del fastigheter betalar avgifter efter förbrukning och andra efter andelstal finns inte.

För vägar används numera vanligtvis den så kallade tonkilometermetoden enligt en LMV-rapport från 1995. Denna LMV-rapport rekommenderar nya värden för att bestämma trafikmängder på grund av de nya förhållanden som skett under åren från 1975 års PM. Under 2010 har nya schablontal för olika fastighetstyper tagits fram för att bätre spegla dagens fordonsvikt och antalet transporter som sker idag. Se Underlag för tonkilometermetoden.
Driftskostnaderna kan även delas upp så särskilda andelstal fastställs för vinterväghållning och för administrativa kostnader men detta sker väldigt sällan.

I praktiken gäller dock att andelstalen för utförande samt drift och underhåll ofta är lika när det gäller vägar. I en undersökning från 1984 hade 60 % av de undersökta gemensamhetsanläggningarna samma andelstal, där gällde det dock inte bara vägar utan alla typer av gemensamhetsanläggningar som kan bildas med anläggningslagen.

Läs även: Så fungerar tonkilometermetoden, Reflektioner kring andelstal och driftskostnader eller Läs hela examensarbetet

(Intressant ?)

Annonser

Termer och begrepp

Det finns en del begrepp som inte alltid är helt lätta att hålla isär, här kommer förklaring på några. Listan kommer kanske att fyllas på ytterligare ju längre jag kommer i arbetet.

  • Anläggningssamfällighet – De fastigheter som ingår i en gemensamhetsanläggning tillhör en samfällighet som ansvarar för anläggningens utförande och drift.
  • Båtnadsområde – Det geografiska område som vägen betjänar. Område som ingår i en båtnadsberäkning där man räknar på om vägen lönar sig att bygga. Området begränsas av de ingående fastigheterna eller de delar av fastigheterna som betjänas av vägen. En ingående fastighet kan även ha lotter på andra ställen som inte ingår i samma båtnadsområde.
  • Delägare – Ägare av deltagande fastigheter i en samfällighet.
  • Gemensamhetsanläggning – Anläggning som inrättats med AL och är gemensam mellan två eller flera fastigheter.
  • Sakägare – De personer (juridiska och fysiska) som är berörd av en särskild fråga, till exempel en gemensamhetsanläggning.
  • Samfällighetsförening – När en samfällighet förvaltas genom förenings­för­valt­ning bil­d­as en samfällighetsförening där deltagande fast­igheter är delägare.
  • Vägförening – Förvaltning av en enskild väg inom tätare bebyggelse enligt EVL kap 3 sköttes av en vägförening.
  • Vägsamfällighet – Förvaltning av en enskild väg på landet eller skogs­bil­vägar enligt EVL kap 2 och 4 sköttes av en väg­samfällig­het.