Etikettarkiv: driftskostnader

Reflektioner kring andelstal och driftskostnader

När det gäller kostnadsfördelningen för vägar används, som jag skrivit tidigare, med få undantag tonkilometermetoden där man med hjälp av schablontal för olika typer av fastigheter räknar fram beräknade transportmängder. Dessutom görs alltid en skälighetsbedömning för att andelstalen inte ska bli orättvisa.

Kostnader efter andelstal är ett administrativt enkelt system och anses rättvist och okontroversiellt. Nackdelen är att användningen ofta förändas över tid och vid olika ägare och ger då orättvisa. Att fördela kostnaderna efter den faktiska användningen vore det mest rättvisa men att göra det för vägar är näst intill omöjligt. Driftskostnader efter det faktiska användandet kan vara att föredra i vissa fall då det kan skapa incitament till att hushålla med användningen och därmed minska totalkostnaderna för drift och underhåll. Det kan ju även vara bra ur miljösynpunkt.

Att fördela kostnaderna så alla är nöjda torde vara en nära nog omöjlig uppgift. Ett system med vägtullar skulle antagligen kunna göra det mest rättvist men kostnaden för att införa det torde vara alltför hög. Det är bara en förening av de kontaktade som tycker nuvarande system för att fördela kostnaderna inte fungerar bra så nuvarande system verkar ge tillräcklig rättvisa. I en förening hade det inte gjorts några inbetalningar från medlemmarna på flera år då statsbidraget räckte till de driftskostnader som uppkommit. Detta hade troligtvis att göra med att en av medlemmarna skötte om vägen med eget arbete och kunde på så sätt hålla nere kostnaderna.

Ett sätt att anpassa kostnader för drift som Almqvist, Kalbro och Larsson(1) för fram skulle kunna vara att LM alltid skriver att omförrättning av andelstalen ska ske efter 2-3 år då man vet mer om den faktiska användningen. Detta skulle kunna göra att göra dem mer rättvisa. Dock hjälper detta förfaringssätt bara i nya förrättningar så en översyn av i 35 § AL om villkoren för omförrättning kan vara bättre. Frågan är om detta är förenligt med AL där anläggningsbesluten med andelstalen ska vara långsiktigt och skildra den stadigvarande användningen av anläggningen. Dessutom är det troligtvis få föreningar som är villiga att ta en ny förrättningskostnad efter bara några år.

(1). Almqvist, Per-Olof, Kalbro, Thomas & Larsson, Hans (1984). Anläggningslagen: tillämpning och erfarenheter. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning.

Läs även: Så fungerar tonkilometermetoden, Mer om tonkilometermetoden och kostnadsfördelning, Läs hela examensarbetet

(Intressant ?)